Piccline med Ultraljud

Idag har jag, Eva och Kalle provat att sätta Piccline med hjälp av ultraljud. Mycket fiddel och svettigt blev det. Vi lyckades dessvärre bara sätta en av tre vilket inte är direkt superbra. Men det var intressant och bara vi får upp snitsen så kommer det nog gå alldeles utmärkt. Jag satte iaf min! Skrytig men stolt. Sen är jag ju också vansinnig snygg i munderingen som ska vara på så det är klart att man vill göra det igen.

Julkorten är också färdiga för leverens. Måste bara köpa frimärken och kuvert och leta efter alla adresser som försvinner år från år.

Första advent

Ingen snö, ingen direkt julstämning.. lite storm på väg. Det rycker lite i taknocken så den är nog närmare än jag tror.
Har trots detta varit hemma hos Kersti för att göra lite julkort och retas med hennes barn. De måste härdas. Jag gillar dem ju så mycket att de måste vänja sig med min, ibland lite råa, humor. Det verkar gå bra och det gör mig så lycklig. Ännu en allierad. Har även varit hemma och jobbat på med julstöket som en galning. Tagit fram de röda gardinerna och det röda överdraget fastän jag gladerligen hade kunnat lämna det andra på - det var så fint.

Har också fixat avdelningens pepparkakor vilket är ett evigt pyssel som jag börjar tröttna lite på.. skulle hellre göra en julkrubba med olika roliga gubbar och smurfar.. men det verkar inte var så populärt.

Ser så där.. lagom imponerande ut..

Rocky times

Trubbel på jobbet.. ganska allvarligt också - kan bli helt klart ödesdigert. Sedan är det resten med jobbet och ansökning till högre tjänst o s v mycket osäkert alltihopa - går väl inte riktigt som jag tänkt mig - utvecklas i en helt annan riktning. Ska jag hoppa på något som jag inte brinner så mycket för eller ska jag chansa..? vill bara inte bli utnyttjad.

Date igår. Inget vidare. Varför säger människan att han är 1,75 m och sedan när han dyker upp är han ca 1,64 m och med lätt ärrat ansikte och extrem töntvarning. Jag ville bara vända så fort jag såg honom men det kunde jag ju inte. Nej då jag var mycket väluppfostrad, tog emot blomman, konverserade hela middagen igenom men betalade slutligen min mat själv. Där gick gränsen och den missade han tack och lov inte. Han visste hur det skulle sluta. Hade mycket svårt att vara charmig när jag kände mig så lurad.

Nåja, jag kommer över det men inser ju att K - för ett halvår sedan jämförelsevis var en riktig 10 poängare. Eller ja.. men guud vad jad jag mycket hellre hade träffat honom igen.

Inte tappa hoppet. Killarna är min överlevnad. I morgon har jag semester men måste in till jobbet iaf p g a det katastrofläge som råder där just nu.

Suck!