Julafton - kortfattat med lite bilder

Julgran med lite paket till Agge och Adrian. Ett till mig från snälla Maria på jobbet.

Adrian och Agge öppnade snabbt upp sina julklappar vid kl 10.. orkade inte släpa hem dem till mor och far för att sedan släpa hem dem igen samt flera.

De blev rätt nöjda i alla fall och sedan var det förstås pengarna från England som kom in "handy"

Och planer på hur cashen skulle spenderas smiddes.. sedan var det förstås årets julklapp som var -

Spikmattorna. Adrian fick en av mig och jag en av honom - läs inte in något i detta. Vi älsakr varandra djupt så vi -

Provade dem snabbt efter uppöppnandet och man kände sig ju så verkligt avspänd..

Helt naturligt avslappnade.

Sedan var man lite skinnflådd.

Efter detta gick vi hem till mormor och morfar där vi stötte på -

Moster Mon och Morbror Stefan - rätt trevlig personer.

Agge flörtade in sig med Moster - Gudmor - Kersti som faktiskt såg riktigt fin ut.

Morfar levde som synens, men pratade mycket om att det här var den sista julen.

Yvonne flörtade med barnen och irriterade mig vansinnigt.

Agge fick acnemedel av Moster Mon och smålog lite - vad gör man?!

Mormor var avspänd och fin i sin blommiga, blåa klänning.

Adrians julklapp till morfar - en mycket användbar liten hylla som hyllar.. ja, kärleken kanske?!

Jag var faktiskt rätt nöjd till slut och sparade mina klappar tills alla öppnat sina. Jag vet att de blir så avundsjuka då..

Mycket trevlig dag och kväll som slutade kl 20 då jag släpade mig hem med barn och klappar för att lägga mig och sova inför arbetsdagen på juldagensmorgon.

Och det kändes surt..

Tills jag kom fram till Vattenfalls-byggnader i Råcksta. I love!

Kallt och mysigt

Finns inte så mycket att säga mer än att julklapparna är inslagna och jag är totalt beroende av nässpray och jag är så inte snygg för tillfället. Men eftersom det är så kallt så stannar jag mest inne och besparar alla min mashmellowliknande uppenbarelse.

Augustus

Att ha en person som känner en innan och utan är det troligtvis inte alla som har. Jag har det. Agge min trötte, finnige pubertetsson. Ibland glömmer jag bort det - eftersom det varit så mycket trubbel med lillebror så har ju Agge av och till hamnat i skymundan. Det är orättvist av mig.

Jag har sagt till honom tidigare att om jag någon gång hamnar förlamad och bara kan "tala" med hjälp av ett öga så är det han jag litar på ska förstå mig. För han gör det faktiskt. När han säger att jag ska skärpa mig så brukar jag faktiskt ta ett steg tillbaka och se det han ser och så förstår jag att han liksom förstår mig mer än jag gör. Skrämmande men fantastiskt.

Nu har det ju varit allt detta med min pappa. Han litar ju i sin tur helt på mig och jag sviker inte. Jag har varit där och rensat huset, talat med mamma, ringt doktorn, följt med på undersökningar och gjort upp handlingsplaner.. som han nu inte helt håller sig till. Idag blev jag skitsur på honom när han själv gått ut med hunden fastän vi kommit överens om att han ska stanna inne 3 dagar för att vila lungorna. Vi andra skulle ta över. "nej, host, host" sa pappa "Stina ville gå ut så då gjorde jag det.. host, host". Jag flippade -lite- och sa vad jag tyckte på ett milt sätt, sedan grät jag av vanmakt tyst i badrummet.

Agge skulle till en kompis men utan att tala med mig gick han hem till mormor och morfar och gick ut med hunden - två gånger under dagen??! "Jag förstod dig" sa han sen... va? jag var faktiskt väldigt diskret. Så hoppet om att bli förstådd trots svår förlamning lever vidare.

Fan vad fin han är - och han är hälften mig.

Examensdag och middag med mor och far

Dagen började med snöoväder och trötthet och jobb som var roligt och jobb som var tråkigt, lite arbetsrelaterade gräl och sedan några skratt och sist men inte minst en halvdan fredagsfrukost med ett perfekt kokat ägg (5 minuter).

Det snöade på rejält och alla som bor längre ut på Ekerö var aningens oroade över att kanske inte kunna komma hem. Men inte jag. Jag tycker att det är lite spännande att åka bil i halka och snö - lite rodelbana och rysk roulette.

Efter jobbet åkte jag hem till mina goda föräldrar som hade fredagsölen redo och som glatt stekte en massa falukorv och mosade potatis i mängder. Jag gick ju uthungrad från dem i förra veckan och de drog lärdom av detta tack och lov (åt då 3 st mini crustader med skinka och ost d v s 3 tuggor).

Pappa har ju haft det väldigt jobbigt efter sin bronkoskopi och har hostat som en galning och haft smärtor och varit trött och sliten. Efter samtal med den gode dr Romanos (ännu en fredagskväll) så kändes det bättre och pappa har nu strikta förbud att gå ut i kylan - allt för att lungorna ska få en chans att läkas. Han får också prova lite Cortison så får vi se om det kanske blir något bättre.

Agge var också där och begrundade sina betyg. Rätt skapliga faktiskt. Lika många G som VG men inga MVG (chockerande!). Han var i alla fall på bra humör och lättade upp stämningen avsevärt.

Som synes!

Adrian däremot var inte med oss utan ute med sina pokervänner och åt pizza efter sin avslutning. Han hade med sig den ultimata julklappen till fröken i år - en skinka på 3 kg.

Jag hittade honom lite senare fullt påklädd och djupt medvetslös i min säng - med tometluvan på.

Med pappa på sjukhus

Ingen vidare rolig undersökning det där inte - bronkoskopi. Mitt råd till alla - undvik den!
Pappa var mycket modig eftersom han också var nervig.

Allt är alltid mycket obehagligare på sjukhus när det handlar om ens nära och kära som skall undersökas. Jag - den stora klippan - var också orolig. Att sticka ner ett sugrörsstort hårt och lång föremål genom näsan till lungorna är ytterst obehagligt. Att sedan få höra att "det lugnande medlet tar vi sen, om det behövs" och "slappna av nu, ligg alldeles stilla" är också väldigt frusterande. Pappa var helt färdig efter detta men hostade sig igenom ett antal roliga historier under de timmar som vi var kvar där.

Däremot blev jag förvånad över hur oerhört smärtsamt han tyckte det var att riva bort EKG-plattorna från bröstbehåringen. Där såg jag nästan tårar. Annars var han mycket cool.

Det bästa med att vara vuxen är..

.. att man kan börja julen precis när man vill och hur man vill och man kan ta in julgranen och klä den på lucia.

Däremot är det ingen vidare idé att inhandla julgranen när man är lite febrig och snorig eftersom omdömmet inte är det rätta då.

Min inhandlade gran kan närmast liknas med ett spensligt krogragg som man i fyllan och villan dragit hem och vaknar bredvid nästföljande morgon (har ju gjort det massvis av gånger - typ). Vad var det som hände? hade jag så bråttom? var jag så desperat och lummig i huvudet?

Nu är den på plats och allergiska utslag har jag också fått på mina händer.

Obs på det fina kortet och på att man alltid ska dra in skrivbordslådorna innan man försöker sig på ett stämningsfullt fotograferande.

2 pojkar är mer än 1 mamma: Kent - I love

Har stora problem med att ta mig ur ett antal beroenden. För en tid var det ju det här med "Twilight" som jag inte ens tänker förklara bara säga att det var djupt beroendeframkallande och det släppte inte förrän jag läst alla böcker - då blev det genast plats i hjärnans beoende centrum och så blev det alltså - Kents skiva "Röd" som släpptes in..

Eller rättare sagt låt 4 och 5 som jag nu de senaste dagarna inte kommer förbi. Jag bara ska lyssna en sista gång på dem och sedan - gå vidare - men det har inte gått så bra. Kanske, kanske kommer jag vidare i morgon?!

Ska bara meddela

Check!

Att nu är julkorten färdiga och så gott som i posten!

Lite jul i huset

Helgen har spenderats med att göra julkort tillsammans med Kersti och att fixa till min kraschade dator. Verkligen roligt, roligt när sånt händer.. alltså kraschandet. Kostade en held del pengar så där i juletider och jag fick verkligen överväga om det var värt att fixa nu eller om det kunde vänta till efter jul. Det kunde det inte.

Nu är i alla fall pengarna spenderade men jag installerade alla program alldeles själv för att spara 695 kr och jag tror att det gick bra - men det tog sin tid.

Nu är i alla fall allt i sin ording igen och pepparkakorna gräddade och till och med Agges lilla kompis fick en alldeles egen kaka eftersom jag var på så bra humör.

Kur mot finnar - om man är Agge då..

Shit vad med finnar lille tonårige Agge fått helt plötsligt. Inte blir det direkt mycket bättre av superkort, snaggat hår - det finns liksom inget att gömma sig bakom.

Lite förvånad blev jag när han tillslut insåg att det nu behövdes något slags medicin för att få bukt med de röda prickarna.

"Mamma, jag tar lite vitamin här.." skrek han och jag tänkte väl inte mer på det förräns jag såg vad han drack.

Och, nej - det fungerade inte sååå bra.

ADHD-mössan

Här skäms vi inte för våra diagnoser inte. Adrian kom över den här mössan för ett tag sedan och har varit fast besluten att ha den i skolan och bära den med stolthet.

Han hade den ikväll på bandyträningen och ett flertal personer reagerade. Tränaren frågade också om det verkligen var sant att Adrian har ADHD varmed Adrian fegade ur och sa "absolut inte". Det är tydligen helt ok att kompisar får veta men fortfarande något kymigt om tränarna vet något. Får se om han vågar sig på att ha mössan i morgon i skolan.

Ska själv skaffa en med tydliga bokstäver där det enbart står "irriterad" det är min mest klara diagnos i alla fall.

Och så tog det stopp

Jogging i Grimsta stod på programmet idag. Såg fram emot det mycket. Min kondis är ju numer alldeles utmärkt och det har varit ett sant nöje att få springa mina tre gånger i veckan.

Men idag tog orken slut redan efter 4 km. Det var som att gå in i en vägg och jag blev tvungen att stanna. Jag vet inte om jag håller på att bli sjuk eller om det är en svacka eller sorg. Det tog stopp i alla fall.O

Och så såg jag mig flämtande omkring och upptäckte att skogen just nu är förödande vacker och att där växer mossa i olika färger och att där är tyst. Har tydligen missat detta helt förut eftersom jag varit så inne i mitt springande och alla mina läckra låtar som dånat i min MP3. Tog i alla fall av mig mössan och vandrade lite planlöst runt och njöt och plockade alldeles gratis mossa. Får man göra det? Finns det kanske skogspoliser som smyger runt och kollar så att man inte snor med sig lite skog hem? Mossan stals i alla fall och kom till nytta i min ljusstake. Äkta vara alltså och billigt. Och så såg jag ju också skogen i all sin prakt. Inte tokigt med en svacka ibland.

Jobbig dag - underbar son

Det har varit en av de tyngsta dagarna i mitt liv faktiskt. Min fantasi om framtiden har skenat iväg och jag har haft nära till gråt i stort sett under hela dagen. Ögonen har varit konstant rödkantade - och då är det ju fint att sitta som koordinator och vara avdelningens snygga och vänliga ansikte utåt.

Trodde att det skulle vara en jämn och sorgsen dag från det att jag öppnade ögonen i morse men de här vågorna av sorg som sköljer över när helst jag minst har anat har varit riktigt horribla. Kunde knappt vänta tills jag satt ensam i min bil på väg hem och låta ögonen flöda över..

nu har det lugnat sig lite men det är faktiskt tack vare min yngre goda kopia som trots mitt skådespeleri fattade att något var fel och har långsamt pressat på med frågor samt följt med ut på jogging. "Det enda man vet från det att man föds är att man ska dö" sa han - jävligt klokt och jävligt fint. Snyft!

Måndagens skräp

Hur kan man få slut på detta totala slöseri av papper. Hur är det med regnskogen och de andra skogarna egentligen? De borde ta slut snart om alla får lika mycket reklam som jag. Någon stackare delar alltså ut den här sörjan för att jag sedan ska plocka ihop det hela i en hög och slänga det i soporna - utan att det har väckt mitt intresse alls men lämnat mig med dåligt samvete.

För den stackarn som måste släpa runt och lämna allt och för skogarna.

Lappen som jag satte på dörren där det stod "Ingen reklam - tack" revs ner, knycklades i hop och slängdes in tillsammans med reklamlapparna.

Suck!

Helt såld på Edward

Jag ska nu ställa mig i kön för de kärlekstörstande, välutbildade lite äldre kvinnorna som fallit som en fura för vampyren Edward. (Alltså - det finns verkligen en sådan fansida - för just lite äldre damer med en crush på honom ??!)
Herre Gud vilken snygging. Känner för att tapetsera mitt sovrum med tonårsbilder med denna bleka goding. Men det ska jag förstås inte men drömma kan man ju även om man är 38 år och borde veta bättre.
Har nu rekomenderat alla tjejkompisar att hyra "Twilight" och gotta sig i den fina, plågade själen som framställs.

TV debut

Så äntligen blev det dags för Adrians TV-debut i SVT-barn kanalen. Det handlade om rasismens historia och guuuud vad laddade vi var. Mormor och morfar hade fått order om att spela in programmet och jag satt med kameran i högsta hugg.

Programmet började och var dödligt tråkigt och vi väntade och väntade och så..

Sedan hände tre saker samtidigt. Min mobil började pipa, kameran dog och jag hörde Adrians röst (så som den lät för ett halvår sedan) och något om "folks hjärnor". Det var det - hela ögonblicket var förbi. Batterierna skakades irriterat ur kameran. Jag svor högljutt och sedan fick vi som tur var se "de kloka barnen" igen och jag hann fota TV'n - det är ju ett måste! (Adrian längst ner i vänstra hörnet).

Något att trösta sig med är att programmet kommer sändas i fem delar till och att "de kloka barnen" kommer säga något i varje avsnitt.

Ska ta fram filmkameran till nästa gång!

Röd röd röd

På sätt och vis är det här med mörkret rätt bra om man har anlag till extrem rodnad vid ansträngning. Det har jag. Ingen ser mig mer än nödvändigt i den svenska naturen just nu .. troligtvis min reflexväst då - förhoppningsvis.

Men detta är inte fint. Röd, svettig med enormt uppförstorade porer i hela ansiktet vilket man tydligen får efter 35 års ålder. Som sagt i mörkret blir dock alla katter grå och jag en möjlig skönhet.

Förresten så verkar min brevbärare jävlas med mig. Varför skulle han annars sätta upp kuveret med fakturan från "E-kontakt" nere på anslagstavlan vid porten när adressen stämde fint och mina andra brev hittade rätt?? Detta var ju en pinsam hemlighet som skulle göras i skymundan.. nu vet hela huset om vilken sorglig stackare som bor högst upp. Ska fan inte skicka efter några erotiska prylar..

Det onda och det goda

Nu kommer det här i lite omvänd ordning för kvällen avlöpte tvärt om. Först åts en massa pannkakor och läxorna lästes gemensamt utan tjat och med ett trivsamt småsnack.

Ja, jag var så nöjd så och eftersom jag nu inte skulle springa i kväll så bestämde jag mig för en storstädning. Vilket gick utmärkt tills jag inte kunde få in Agges säng mot väggen. Det skevade liksom.

Till slut bad jag honom om hjälp att ta fram det som låg under sängen och störde medan jag lyfte upp den. Och mycket motvilligt drogs två fulla sprayburkar fram.

Det spelar alltså ingen roll vad jag säger om detta. Hur många förmanande tal som jag håller.
Vilka straff jag än ger så fortsätter detta
klottrande.


Syrrans man hade städdag i kvarteret för ett tag sedan och spenderade 1,5 h med att tvätta bort klotter - gjort av min son - visade det sig. Hur kul är det och hur outsägligt stolt är jag?!

Nu blir det alltså ytterligare straff eftersom jag nu förstår vart mina pengar (som jag så givmilt givit Agge ibland för att han sparar i hop till en TV) tagit vägen.

Jag hatar straff och att bli ogillad så absolut ingen vinst för mig alltså. Suck.

Springa springa springa

Är just nu inne i en härlig period av spring i benen. Längtan efter turer ute i mörkret med musik dånande i öronen är överhängande ungefär varannan dag. Och varannan dag så är det så ljuvligt studs i mina Nimbusskor att jag känner mig som superwoman. Sen går jag in och handlar yoghurt och mjölk på ICA och känner mig som supersunken. Häftiga svängar!

Farsdag

Idag var det farsdag. Och han är orolig. Han sa nästan på en gång att "Ja, det här kanske är den sista farsdag som jag får vara med om, kan vi gå igenom utbudet av kistor?". Ja, pappsen är nu övertygad om att han snart kommer att lämna jordelivet eller "bite the dust" som det heter på engelska efter sitt besök hos den gode dr Romanos. Pappa har haft det tungt med andningen ett tag nu och har faktiskt slutat röka på sin pipa. Efter besöket fick han reda på att han troligtvis hade förstadiet till KOL och med denna information så påbörjades alltså begravningsplanerna. Mamma är sur över det här. Sur över att pappa nu än en gång börjat prata om döden (han gjorde ju det även för ett och ett halvt år sedan då hans PSA-värden var lite förhöjda) men mest sur över att vi nu försöker få henne att börja röka sina cigaretter på utsidan av huset. Får se var det här slutar men bråk kommer det bli..

Jag var förstås med för att fira min far och fick låna hans stora tjocka jacka som jag kanske får ärva sen när han dör..

Mina söta småsyrror och jag åt glatt tårta och lyssnade på referat av olika filmer som pappa sett - som vanligt- samt diskuterade den närstående begravningen. Vår gåva till far var två biobiljetter samt ett:

Fågelhus. Egenhändigt upppimpat av mig. Snodde färg till taket från Agges graffitipennor (som jag konfiskerat), färgen på väggarna är gammal oljefärg blandat med väggfärg från Adrians rum. Taket är även extra isolerat med mönstrig, självhäftande plast som jag använt till badrumsfönstret. Underst ett fint, fastklistrat presentsnöre. I bästa fall så rinner färgen bara något och i värsta fall dör väl fåglarna av färgmixen.

BP-kväll med någon berömd person

Här sitter Sanna och jag som i princip klarade oss igenom hela kvällen med att bara prata med varandra. Vi är så glada över att ha hittat varandra och dagarna ensam på en fotbollsplan är över. Vi är de mest asociala och tystlåtna av alla föräldrar i hela laget - men i smyg sitter vi och skvallrar om alla andra föräldrar och är nog rätt elaka - kanske därför som vi varit så ensamma förr?..

Kvällen inleddes med ett långt tal av Tommy Söder... tränare för U-21 och AIK (senast de vann allsvenskan). Oklart om Adrian visste vem han var.. men han låtsades bli imponerad i alla fall.

Maten var densamma som förra året (thai-buffé) och så var även lekarna. Jag ska inte klaga över detta faktum eftersom min insats var lika med noll. Men lite fantasilöst var det väl ändå. Kvällen avslutades med att vi alla fick 20 lådor med julljus som ska säljas innan december. Vilket kul avslut va?!