Datorn sönder

Så är datorn nu inlämnad. Sitter hos min mor och skriver detta. Bilen är också inbokad på reparation men.. SPISEN ÄR LAGAD!
Härligt med stekt, kokt eller wokat igen.

Annars har jag idag en ledig dag efter att ha jobbat hela helgen och igår. Har spacklat Adrians rum och hjälpt Agge med att göra en modell av hjärta-lungor och cirkulationen. Till det användes ballonger, halva, sönderskurna Petflaskor, bakformar och sugslangar (lånat från jobbet) såg verkligen ut som cirkulationssystemet - not! men det var faktiskt kul att göra fastän jag fick sitta och gnugga huvudsvålen ett tag eftersom jag inte var helt på det klara med hur cikulationen verkligen fungerar - tydligen.. och då pratar vi om 4 års högskoleutbildning. Ja, ja.. ju mer man vet desto mindre vet man.

Skall nu åter hem för slipning av rummet vilket kommer leda till stor irritation eftersom jag faktiskt gjort detta tidigare och vet hur kroppen kommer värka, lungorna bli fulla med damm och även resten av lägenheten.

Problem med stavningen

Jag är inte ordblind men kan tydligen inte publicera ett endaste inlägg här utan taffliga stavfel. Denna gång handlar det om ordet "elektrikern" vilket förekommer 2 gången, lika felstavade båda gångerna, i inlägget under detta. Pinsamt är vad det är, för att inte tala om när jag hade varit och fixat håret hos "fissan" -står också här under att ta del av.
Ursäkta på mig.

Lunch med mamma och Stina (och trasig spis)

Idag har tålamodet fått testas.
Min spis har ju varit trasig nu i 2 veckor och min micro var redan innan dess inne på sista versen. Att koka mat på två plattor fungerar om man är på semester, relativ utvilad och har en fabläs för enkla ting. Det fungerar inte i mitt stressiga liv. Killarna från förvaltningen var här för ca 1 1/2 vecka sedan och ställde en hel del ointelligenta frågor och konstaterade sedan att detta inte var deras bord utan Electrolux. Killarna därifrån var inte lätta att få tag i men lovade sedan att dyka upp omgåend d v s kanske om 12 dagar, vilket för oss fram till dagens datum. En ung spoling, lång och bred dök upp, vecklade ihop sig vid spisen, suckade över sina stela leder som blivit så jobbiga var efter åren gått (hallå- killen var 22 år - kände mig genast som en gammal grånad kvarleva)och han konstaterade snabbt att det inte var något fel med spisen i alla fall. Det hängde dock en strömförande, lös kabel innanför uttaget och det var DET som var problemet - alltså inte hans bord!

Efter honom kom igen en kille från förvaltningen (samma dag denna gång -wow!) tittade igen på uttaget och konstaterade att detta var fortfarande inte hans bord. Nu ringdes det till en elektiker som kanske kan komma någon gång under morgondagen.. om någon kan vara ledig. Ingen jag känner är ledig en fredag kl 13:00 och kan tänka sig att sitta här och vänta på de som kanske dyker upp för att titta på eluttaget. Räknade snabbt ut att det hela hade varit mycket billigare att inte ta ledigt en dag eller två från jobbet utan själv ringt en elektriker.. suck, suck, suck.

Ja, ja fick i alla fall en god lunch hos mor - pasta och kryddig tomatsås. Blev lite väl hastigt bara eftersom killen från förvaltningen precis just då kunde komma förbi för att titta på eluttaget. Som jag sa till mamma: Antingen så tar det en jävla lång stund för killarna att komma eller ocksåså kommer de alldeles för fort (usch lite väl sunkigt kanske..hmm).

Pappa ringde precis och meddelade att han kommer hit i morgon och väntar på elektikern.. yes - vad super bussigt!

En dag med Adrian och.. fotboll

Jag älskar fotboll, verkligen.. när jag själv spelar eller om jag sitter inlindad i en filt och tittar på en spännande TV-sändning.. men inte i minusgrader i blåshålet Skå på Ekerö.

Adrian har alltså "provspelat" med BP, tre matcher idag vilka gick rätt bra för honom men får mig att minnas jobbiga tider. Låt mig förklara:

Både Agge och Adrian har redan spelat fotboll åtskilliga år med varierande framgång. För Agges del var det en mardröm från början eftersom han verkligen inte hade någon talang och var rädd för spelare större än han själv (vilket då var.. alla). Laget han spelade med hade som motto att bara spela för att "det är kul" och alla "ska spela lika mycket på matcherna". En fin filosofi som stöp direkt eftersom det var många taggade fotbollspappor/tränare där som "glömde" dessa honörsord i stridens hetta. Självklart stod Agge mer bredvid planen än var på den(även en annan stackare gick samma öde till mötes). Det här fungerade halvdant ett par år. Delvis för att Agge ville platsa och för att jag pushade honom till att fortsätta (har själv spelat fotboll massvis av år och trodde väl att det skulle lossna för honom). Det hela slutade med att han i princip fick ett sammanbrott på en match då han som vanligt stod vid sidan av planen och inte blev inbytt. Andra pojkar spelade långa stunder, blev avbytta och inbytta igen innan Agge kom ut på planen. Där står jag på andra sidan (för det är mycket viktigt att inte stå på samma sida som spelarna och tränarna och störa) och ser hur Agge står där stilla med tårar som rullar ner på kinderna. Jag ska precis gå över och hämta honom då han blir.. inbytt. Han gnuggar sig med tröjärmarna i ögonen och går direkt fram till en motspelar och sparkar honom hårt på smalbenet!? sen kutar han allt vad han kan därifrån..
Ja, han slutade faktiskt efter detta och jag gjorde en "Tsatsikis morsa" d v s skällde ut tränaren utan omskrivningar och jag tror att jag sa att de höll på att förstöra honom.

Adrian däremot hade faktiskt mer talang men mötte samma fotbollspappor/tränare i sin gamla klubb där "alla skulle få prova på olika positioner".. - och så blev Adrian satt som back i två år. Han grät inte men skällde ut tränarna varenda gång och kunde mitt under en match "lämna den jävla skiten" och bara dra (mycket pinsamt då han faktiskt även var målvakt).

Ja, så då är vi här igen då med den ÄLSKADE fotbollen. Dessutom är det kallt och blåsigt i Sverige 10 månader om året och jag har social fobi och pratar aldrig med någon på matcherna. Ja, nu har jag ju lite rutin så idag hade jag både med mig filt, kaffe, bullar och bok till Ekerö och jag satt i bilen ända tills startsignalen ljöd.. jag är ju inte helt dum men uppfattas säkert som svår och konstig.. ja, ja.

Efter jobbet öl..

Trevlig kväll på krog i närheten av arbetsplatsen.
Vi var nog rätt högljudda och karaoken var förskräcklig. En av oss har dessutom en förkärlek för Magnus Uggla.. och det kan ju bara sluta på ett sätt (denna person är INTE jag).
Vi varade inte så länge dock - ett par timmar, och eftersom vi träffades halv fem så var vi rätt spaka och vingliga kl nio.
Mina barn klarade av att inte ringa i ungefär 15 minuter sedan började det hela. Agge hade retat Adrian med chipsskålen och sagt saker som "mmm.. du får inge.." o s v. Helt upplagt för storgräl. Chipsen hamnade tydligen ute på balkongen efter att ett antal slag hade utväxlats. Chipsen föstes sedan ner till balkongen under varpå grannen högt deklarerade att "händer det igen så ringer jag polisen!" (Ja, de skulle säkert ta emot den allvarliga anmälan.. vilken tönt). Ja, ibland käns det faktiskt som om jag är fredsmäklare och helt klart är ämnad för större uppdrag.. typ. Det hela slutade i alla fall med att jag ringde deras far som fick ringa dem och uttala vissa hot (hoppas jag) sen kunde jag ta min första klunk öl -puh!

Ingen spis

Har alltså ingen spis nu!
Den packade i hop efter bullbaket i lördags.. fick väl en chock över att bli använd och sen bara - Poff!

Grabbarna från förvaltningen var här i morse kl 07:00 (min sovmorgon), knäppte på några knappar, bytte proppar, frågade om jag kokat över något .-( och hur länge jag haft den.. alla frågor ställdes tre gånger.. vet inte om de kanske inte vaknat riktigt ännu eller bara var tröga. Det gick i alla fall inte att fixa och de åkte med löfte om att ha fixat det hela om några dagar (3-100 st då eller?). Var över hos mamma och tog blodprov på henne senare eftersom hon av någon osmart anledning har sin husläkare i Tyresö och det är aningens långt att åka för ett blodprov. Pappa var också hemma i träning för den analkande pensionen sa han och gick genast ut och rörde om i boden. Kom sedan åter med ett Gasolkök!! Har tydligen gått med på att använda det tillsvidare.. vet inte ens en gång om det är totalt förbjudet men.. men en längre tid utan spis fungerar bara inte.. kommer bli helt ruinerad eller leva på mackor eller bli makrovegetarian eller vad det heter.

Ska bara lägga till att Agge- den slyngeln- uppenbarligen loggat in på min id för att lägga in ett väldigt trevligt inlägg som synes. Det barnet älskar mig det kan vi ju alla se!

Jaha, här skriver Agge ;). ja visar de hära för att mamma ska bli lite ägd o lite svartsjuk :D men de e vad ni hör från mig :). Höörs sen.//agge

Min cykel..

Min cykel är inte vacker.
Den är över 55 år gammal och ordentligt skamfilad, men den är snabb och skön och oerhört lätt-trampad. Färgen har flagat, massor av ekrar saknas så man vet aldrig riktigt om hjulen kommer att hålla (men det gör ju bara färden så mycket mer spännande :-)).

Jag har haft flera cyklar men detta är favoriten och jag kommer köra den tills någon av oss båda drar en sista suck. Det är bara det att hur man än klär sig för cykelturen (som är till jobbet kl 06:00 och tillbaka ca 16:00, ca 1,3 mil sammanlagt) så fungerar det inte för en sann fashionista som mig själv.
Man vill ju bära oömma, varma kläder, gärna vattentäta men inte bastu-svettiga, och inte fula - det betyder typ - träningskläder. Hjälmen är även den strömlinjeformad och stöpt i en mycket läcker (om man gillar science-fiction) form. Passar bara inte till mitt älskade 55 åriga fordon.

Det är förstås vansinnigt roligt då jag cyklar förbi folk i samma mundering som mig själv men på en supertuff-hypermodern-cykel.. ha, ha.
Värre var det för några år sedan då jag försökte cykla smma sträcka på min mountainbike med pyttesmå, breda hjul. Jag cyklade som en dåre, svetten formligen rann längs med hela ekipaget men ändock cyklade ALLA om mig. Då menar jag ALLA. Där var gamla Elsa med fem- sex påsar från ICA på en ännu äldre cykel med fotbroms och där var fylle Berra - utan hjälm, cigg i handen, lite lätt astmatisk - men ändock snabbt förbi mig.. och där var åtskilliga barn, cyklandes på fler hjul än två.
Dystra tider alltså. Men inte längre. Så med dettaa hyllningstal till min cykel följs även ett nytaget foto. Obs på den egenhändigt sydda päls-sadels-pådragaren- rekomenderar den starkt!

Ska bli gästbloggare

Jaha, jag har alltså gått med på att gästblogga på min kära väninna Pernillas sajt "Extra mormor" och hittills så har det inte gått så där väldans bra. Hon kommer med fina hintar.. lite fulare hintar och sedan ser jag mig själv med foto och allt på hennes sajt som "gästbloggaren", jesus! (och var kommer det där halvsvettiga fotot ifrån?) Hon vill gärna att jag ska skriva små roliga, allmännyttiga inlägg om prepubertala/pubertala barn och deras ensamma mamma -kopplat med extra mormor.. hmm.. har inte kommit på en endaste idé till en story. Lovar mig själv varje dag att nu, idag skall jag skriva något riktigt bra, men sen blir det bara helt blankt uppe i den grå zonen. Shit, detta är alltså skrivkramp (efter att ha haft min egen blogg typ i en vecka). Jag som har så mycket att säga.. trodde jag.

Ska börja (jag lovar)- i morgon!

Full rulle på lördagskvällen

Hade fullt med ungar här under natten. Agge hade sin kompis här och Adrian sin. Fanns inte direkt sovplatser till alla så det slutade med att jag fick "offra" mig och sova i Adrians rum så att han och hans kompis kunde ligga i mina sängar och kolla på "Mr Bean". Agge hade ju sin spelkompis här och då kan det bli MYCKET sent (vilket de hett förnekar) men jag har lärt mig efter i sommras. En morgon vaknade jag innan jag skulle till jobbet ca halv sex av att de höll på att göra frukost. Jag tänkte, naiv som jag är, att stackarna vaknat av att det var så ljust ute och de måste fått för sig att klockan var mycket mer än den i själva verket var. "Hallå, sa jag, ni måste gå och lägga er igen, det är för tidigt att gå upp". "Ähh, vi är bara hungriga" sa de och försvann med föda tillbaka till sängarna igen. Det var inte förrän senare under dagen som jag kom på att de faktiskt inte hade haft pyjamas på sig utan sina vanliga käder.. de hade aldrig gått och lagt sig.. Nu är jag inte så lättlurad längre och styr upp översovningarna med järnhand.

Adrian är iväg idag och "provspelar" fotboll för BP (totalt förräderi käns det som eftersom vi själva har haft fotbollskarriärerna i Hässelby eller Vällingby AIK) och han kommer att få veta om 2-3 träningar om han är välkommen i laget eller ej.. Hur hårt är det?? Har tydligen varit så att några pojkar fått avlägsna sig efter provspelningarna.. hur klarar man den utgallringen när man är 10 år? Och om han nu kommer med så måste han komma till varenda träning för att få spela matcherna och han är inte direkt känd för att vara pålitlig. Har han något trevligare för sig när det är träning så dyker han bara inte upp.. hmm.. kan bli mycket pinsamt det här.

Har dessutom märkt att jag inte lyckats skriva ett enda inlägg här utan slarviga stavfel. Går ju igenom texten innan den läggs ut men jag är väl ordblind. Så ursäkta för det!

Bowling - igen!!

Vi blir bara bättre.. och töntigare faktiskt. Kan inte gå till bowlinghallen igen på en helg bland alla små barn och kalas och folk som bara spelar för att ha roligt. Det här är ju blodigt allvar! Jag blir smått hysteriskt då jag missar och alldeles för entusiasmisk och glad när jag får till en riktig fullträff och tyvärr blir Agge likadan. Han kommer ju loosa sitt cool om han fortsätter hänga med mig på de här haken.. inte bra alls. Jag menar tänk om nästa födelsedagspresent eller julklapp blir ett bowlingklot.. hur ska han förklara det för sina vänner.. aj, aj, aj.. social suicide!! (Agge stavade det sista vet fortfarande inte om det stämmer).

Men fatta att jag fick 10 strikar och Agge hälften, men han hade faktiskt ont i halsen (host, host).

Bullbak och prat om droger

Har nu bakat ca 100 bullar med hjälp av sonen Agge. Tyckte det var en bra och avspänd miljö att ta upp ämnet Droger.. i detta fall GBH som tydligen ser ut som vatten och som ungdomar tar med sig i små PET-flaskor och sedan tar en klunk ur för att det är.. kul.. och sen kan de dö. Men de tänker väl kanske inte just så långt, de brukar väl stanna vid att det är Kul. Nåja Agge fick läsa artikeln i Aftonbladet och svor på att han minsann inte är så lättlurad och inte har något intresse för saker som andra kan tänkas säga är.. kul.

Som mamma gäller det hela tiden att ligga steget före och varna men kanske undvika att skrämma livet ur de små gullungarna. Det är svårt. Det är lättare att skrämma livet ur dem för mig eftersom jag är sjuksköterska och dramatiskt lagd. Nåja tror i alla fall att han fattade vinken.

Adrian ska på bio med sina kompisar och jag och Agge ska - bowla - igen. Det var faktiskt hans idé och så länge som han vill umgås med mig hellre än sina balla polare ska jag väl vara evigt lycklig. Är väl kanske inte så där jätte pigg på att bowla jus idag eftersom jag kastade alldeles för mycket Dart igår vilket som vanligt lett till en mycket ömmande överarm. Konstigt det där med tanke på att pilarna typ väger 1 gram!?

Gårdagen spenderades för övrigt med min kära syster Y och hennes barn som alltid ligger i svår fejd med mina egna barn.. det var helt enkelt ett jxxxa liv. Vi såg på två filmer. Den först var "Flyga drake" - som jag valde och den var utmärkt bra. Den andra var "The signal" som Y valde och den var helt klart den SÄMSTA film jag sett. Kan inte ens engång tänka mig att man skulle uppskatta den även om man var hög som ett hus.

Vilket ingen i min familj någonsin kommer att vara enligt Agges utsago.

Besök hos frissan

Jaha det var det alltså.. tre och en halv timme hos frissan och inte blev jag blond direkt. Jag blev... hmmm vad heter det nu igen.. orange, rosa, brun, diarré brun kanske jag skall tillägga men ingen allergi uppstod!!

Avskyr att sitta hos de där välsminkade människorna i perfekt hår som först ger mig en avhyvling för att totalt ha misshandlat mitt eget så till den milda grad och sedan gör de mig fulare och.. fulare.
Ville inte ta av mig hjälmen när jag kom till jobbet idag men när det var dags för rapport fick jag motvilligt ta av den. Alla mina fina kollegor tyckte att det var sååå snyggt.. vilket gjorde mig mer misstänksam.. hmm. Man vet ju att folk generellt vill hänga med fula typer för då ser de automatiskt snyggare ut.. och det var väl det som malde i mitt huvud. Jag vet ärligt talat inte om jag gillar det här håret men det lutar mot... NEJ.

Ska nu ha rolig läxkväll med barnen eftersom vi missade all tid för läxor i går kväll när jag alltså inte kom från fissan förrän kl 22:30. Jag gav henne dricks också eftersom jag skämdes så katastrofalt över att ha gett henne en så ohyggligt omöjlig uppgift som mitt sönderfärgade hår.

Nåja snart är det dags att dra på sig mössan och kanske jag t o m sätter på mig min sophiamössa på jobbet nu som en sista utväg. Se bilderna och njut av mitt obehag!

Kan bli lite fel ibland

Lilla sötnosen Adrian hyser en stor kärlek för Hip-Hop och rap. Mycket av den musik han gillar och går och sjunger på går inte att översätta eftersom låtarna är ruskigt snuskiga. De sjung om "lick my lollypop" och "giving that big bootie a slam" o s v inte "lilla snigel" direkt.
Han gillar "Li´l Pain" allra bäst men fastän han har engelsk påbrå blir det, trots mycket arbete och de bästa av intentioner fel ibland!