Har precis varit ute i det kall vädret och gud vad det knarrar under skorna och biter i kinderna.. näsan känner jag inte alls av den hade kunnat vara avfallen för länge sedan utan att jag märkt något.
Mitt hår är fortfarande grönt.. hmm skit idé det där med karamellfärg - måste komma i håg det.
Adrian - min lille ängel - har varit hos sin pappa sedan juldagen så jag och Agge har haft det - lugnt! Visst saknar jag Lillen och hans smal armar och roliga kommentarer men jag kan ju inte bortse från att det har gett både mig och Agge lite tid för oss själva. Adrian och hans far har ju samma.. diagnos. Så jag kan väl någonstans tycka att de förtjänar varandra. Har hört rapporter dock från hans far och det har tydligen inte varit helt lugnt där borta.. hä. hä! Men här är det så lugnt såå. Vi sover till 11-12, äter lite frukost, hoppar över lunchen, hyr filmer, shoppar lite, äter middag och sedan halvligger vi framför TV´n till sent. Agge är en utmärkt ung man och jag har format honom formidalbelt! Han har samma humor som jag och vi kan höra någon (typ en person på nyårsafton som inte kan prata engelska för fem öre - han sa hela tiden "blue-tuut" och menade.. ) titta på varandra i ögonvrån och sedan ligga halvvikta av skratt utan att någon fattar.. eller det gjorde de förstås efter ett tag och det var väl inte så poppis eftersom det var "skade-glädjde" vi kände. Det är dock den ärligaste sortens humor anser jag och håller med om att det är bedrövligt men, men.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar