I en hel vecka har Agge varit sjuk. Det har varit feber, frossa, skallrande hostningar och utmattning. Nu börjar han bli bättre och ingen, varken Adrian eller jag har några tecken på smitta (ta i trä). Agge har varit en mycket fin sjukling. Han anser att jag gjort mitt jobb och sa i förrgår innan hans pappa tog över vistelsen att "tack mamma, du har verkligen ställt upp på mig".. "hör till jobbet" sa jag men vart riktigt glad över påpekandet.
Adrian har trappat upp sin medicin igen och lugnet har lagt sig. Nu ska han inte behöva någon ökning på ett bra tag sa hans doktor och vi hoppas på det. Läxorna har genomförts utan hot och glåpord (igen -dessa brukar alltså inte yttras av mig) och han har tydligen också lyckats bli ihop med en tjej.. hoppsan!
Jag har haft det stillsammare men ska nu jobba hela helgen och får först på tisdag en ledig dag. Pusslet (eller pusslerna) är färdiglagda och jag måste väl skaffa mig en annan hobby - för vad göra man av lagda pussel? Det bär emot att lägga ned dem i lådan igen. Kanske ska ta upp stickningen igen? Det låter ju ytterst deprimerande detta - pussel och stickningar - och det slår mig att jag är rätt ålderstigen! Tänkte på det när jag talade med min arbetskollega Sofia igår också att ja, mitt liv har varit långt och min syn på en skön fredagskväll inte överenstämmer alls med hennes syn på en. Orka "gå ut"?! "Åhh, i kväll ska jag lägga pussel och dricka lite röd vin och käka popcorn" och det lät så skönt i mina öron men jag kan inte tänka mig att hon var direkt imponerad. Hon skulle ut och nämnde namnet på några "ställen" som jag aldrig någonsin har hört talas om.. men å-andra-sidan har jag nog alltid varit totalt ute när det gäller coola ställen.
Nä nu är det dags att pallra sig ur pyjamasen och äta lite innan jobbet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar