Lilla Adrian är hemma igen

Äntligen är han åter hos oss - min lilla gulle!
Fick hämta hem honom i onsdags och han såg riktigt glad och kärleksfull ut - den första halvtimmen.
Sedan började det.
Bråk med Agge, vem som skulle spela vad på X-box och vem som var "etta" på datorn o s v. När Agge slutligen skulle sova så var det uta och in på hans rum som gällde för Adrian, upp på Agges rygg, några hopp i sängen o s v.
drian har dessutom fått sitt hår mycket ojämtklippt av daddys fru och detta drogs nu upp med förnyad glöd. "Jag vägrar gå till skolan så här - jag ser ut som en pottis" skrek han. Jag försökte jämnatill det värsta men Adrian lämnade frisörstolen efter att hälften var gjort och kom inte tillbaka.. suck.. suck.

I går när jag kom hem efter att ha jobbat kväll så såg lägenheten som vanligt (alltså som vanligt - när jag jobbar kväll) ut som en "knarkarkvart" minus sprutor och missbrukare. Adrian hade haft ALLA sina kompisar här och de hade ätit upp ALLA "Gorbys-piroger" och nästan alla "Billys-pizzor"- Det fanns även spår efter flingor och risifrutti. Skedar, glas och fat samlades sedan in från alla rum - även mitt. Korvstroganoffen som jag förberett var halväten och återfanns i en burk under fåtöljen i vardagsrummet. Ja, jag suckde högljutt och stängde sedan in mig på Adrians rum för att se den tragiska serien "De halvt dolda" (jag har verkligen l-ä-n-g-t-a-t efter denna och fick t o m sluta tidigare från jobbet - tack snälla kollegor!). Hur som helst så har jag väl sett en 20 min då Adrian stormar in i rummet och högljutt konstaterar att han är hungrig igen! (när medicinen går ur kroppen kommer hungern - alltid kvälls/nattid). Han har med sig en "korv" med risgrynsgröt som han vevar med samtidiggt som han deklarerar att han skall nu äta all denna gröt kall. "Nähä - du, det är för sent" säger jag. "Jo, jo, jo" skriker han och vevar ännu mer med den, ser ut som ett sånt där karateinstrument som man slår bakom sig på ryggen i avskräckande syft. Jag hinner precis öppna munnen - för att säga "sluta, du kommer tappa den" - då han -surprise - tappar den och gröt flyger genom rummet. Risklet finns att finna på gardiner, fönster, den nya mattan, TV´n och telefonen. Jag blir galen!! - ja, eller återhållsamt arg kanske är rätt ord.
Efter all upptorkning som halvhjärtat även sker av Adrian så börjar nästa tjafs. Han ska minsann inte fira Agge på hans födelsedag eftersom hans egen blev så misslyckad. Ja, ja.. vi får se hur det blir med det.
Lugnet är alltså borta. Min "90%"- aktivitet är åter. Han ser så förbannat gullig ut men är en riktig ulv i fårakläder.
Se gullig bild för 2 år sedan.